Hon beskriver dessutom svårigheten med att brodera på ylle. Händerna ska vridas och svängas.
Tråden ska hållas lagom spänd för att lägga sig på ytan utan att bli lös. Drar man för hårt så sjunker tråden in i materialet.
Tovade, stickade vantar är ett fantastiskt material att brodera på.
På den röda vanten använde jag ullgarn att brodera med. Det är stjälkstygn. Helt fritt.
Den blågröna vanten har ett hjärta applicerat med kaststygn. Och sen en knapp i mitten.
Den fuchsiafärgade vanten har fått rundlar. Jag har applicerat på två svarta klädesrundlar. Den lilla med orangefärgad silke och langettstygn i olika längder. Sen ett hjärta i mitten med hjälp av kedjestygn. Det stora är sytt fast med kaststygn och sen med olika långa stygn fått strålar. Så sydde jag på en knapp och den fick också strålar.
Sen provade jag att sy en langettcirkel med franska knutar runt om. Inte nöjd. Langettstygnen drog ihop sig.
Sen blev det en cirkel med Hallandssöm. Hm, det blev till att klura ut hur det skulle broderas när inga instruktioner fanns. Men jag fick till det och den blev riktigt snygg.
Det känns som att den vanten inte är färdig. Sen gäller det att göra den andra. Men den behöver väl inte bli likadan? :-D
Sist en bild från då vi firar 98 år av självständighet.
Två tända ljus i fönstret för att fira att mörkläggningstiden var över.
Min mormor och mamma berättade att varje kväll var det noga med att täcka fönstren innan man tände nån ljuskälla. Annars släppte ryssarna bomber där det lyste.
Fin tradition att tända ljus.
