Garnmissbruk --- are

Ikväll kom det upp en så rolig tråd på Online Stickcaféet på FaceBook.
En tjej ställer frågan om ett 12-stegs program för garnmissbrukare.
Borde det finnas .... nånstans kanske ... där man kan erkänna och få hjälp av andra.
Eller är garnmissbruket en täckmantel för att må gott.

En annan tjej skriver att det sämsta stället å starta upp första YA-mötet (Yarnoholics Anonymous) torde va på den stundande Syfestivalen.

Att ha garn är så tillfredsställande.
Jag kan klappa på det.
Det är vackert.
Fyller ut väggen.
Fyller ut hyllor.
Fyller ut lådor.
Värmer mitt rum.

Finns inge negativt med att ha garn - hihi! 
Garn är bra för själen!

Men ....
Hej Jag heter Ann-Sofie och försöker ha ett uppehåll. Har jag sagt till min man. Men senast han ringde så frågade han var jag var och innan jag hann tänka så sa jag att jag är i garnaffären .....

Havets magi

Solen som försöker komma igenom molnen. Den sköna ensamheten vid havet en stilla kväll. Det oändliga som sträcker sig långt bort in i evigheten. En mås som inte vill vara på bild. En man som läser sin tidning och innesluts i sin egen värld. Färgklicken. Stenarna som alltid funnits där och även finns där för mig. Jag hoppar på dom och fascineras av deras placering - en härlig harmoni. Jungfrudansen med den härliga motsatsen, en sluten ring i form av en döskalle.
A long and winding road genom blåbärsriset i den sena kvällen.
Och allt är stilla frid.